Jag känner mig så ful!

Igår hade jag en ångestdag! Många blandade känslor i kroppen, irritation, hopplöshet, förtvivlan, sorg... Egentligen över ganska så små och meninglösa saker (värre saker kunde faktiskt ha inträffat) men de påverkade mig ändå väldigt mycket! Det började med att jag solade en stund mitt på dagen men upptäckte till mitt stora förtret att jag började fjälla efter kvällsduschen! Jaha, det var ju kul... hejdå solbränna och hej du fläckiga och bitvis numera bleka kropp!! Tur att det bara är precis i början av sommaren så att man har möjlighet att bygga på brännan igen! Sedan fick jag ett samtal vid åtta på kvällen från jobb, skulle egentligen vara ledig idag men så blev det icke! Där försvann den sista soldagen på lääänge (enligt väderleksrapporterna iallafall)! Men jag behöver ju pengarna så what to do?! På kvällen tittade jag på våra semesterbilder... Alla människor har väl en något förvrängd kroppssyn, att man tycker att man är tjockare än vad man egentligen är!?! Men för mig är det tvärt om!!! Vet att jag har övervikt men känner mig inte så stor, dock talade bilderna från Bali om något helt annat för mig!!! Jag är ju ENORM!!! Min kropp ser ut som en badbill och mina ben ser ut som stockar!! Ångest delux på det, hade det så mycket bättre i min lilla förvrängda bubbla!!! På kvällen så skojade Martin lite med mig, kallade mig skalle-pär! Till saken hör är att min bror mitt under semestern påpekade att jag började bli tunnhårig, men där mitt i fyllan-och-villan så trodde jag att han (och de övriga) skämtade med mig! Men nähä, ytterligare ett slag rakt i ansiktet blev det... Hittade även bildbevis på det påstådda, sanningen är ett faktum!! :( Är det nu man ska få en trettioårskris eller???? Fet, celluiter, brillor, tunnhårig... Usch och nä, det måste ske en livstilsförändring! Brillorna kan jag inte göra så mycket åt, och kanske inte heller tunnhårigheten (får väl testa lite "mirakelmedel"), men vikten kan jag påverka och nu kan jag inte längre bortse från verkligheten utan MÅSTE ta tag i mitt liv!!!

Här kan man, även trots att bildkvaliten är urusel, se de nakna strimmorna bak på huvudet... Och enligt Martin så ser det mer ut som en tunnhårig fläck i verkligheten!!!

Förlåt mitt tråkiga humör! Efter regn kommer solsken, och kanske om jag får smälta detta och tar tag i det jag kan förändra så mår jag bättre snart?!

Kram