Är så himla arg just nu!! Fick ett mail nu i eftermiddags, från min förra arbetsgivare... De kan tydligen inte fylla i min blankett förrän i mitten av nästa vecka, för de behöver hjälp av sin redovisningsbyrå!!??!! W.T.F??? Hur svårt ska det egentligen vara?! Så sick and tired på dem, längtar tills detta är avklarat så att jag bara kan slippa dem sen... Har inte varit annat än KLYDD det senaste året!
Ska maila tillbaka men vet inte riktigt än vad jag ska skriva?! Måste vara smart och göra det till min fördel... Om de inte hade varit så vimsiga (och brytt sig om sina anställda) så hade allt varit fixat vid detta laget, eftersom jag ringde för en (!!!) vecka sedan!!
Ju längre de drar ut på det hela ju längre får jag vänta på ersättning från a-kassan! Och som det ser ut nu (om man ska tro på vad som stod i Aftonbladet i lördags 15/8) så har Kommunals a-kassa 9 veckors handlingstid!!! Suck... Känns inte alls skoj detta... Fan vad jag hatar när människor har näsan i vädret och inte tänker på andra!!!
De närmsta två månaderna lär jag få pissdåliga löner eftersom jag bara jobbat 50-75%... Fattar inte hur det ska går runt?! Och mitt upp i detta flyttar vi och står med dubbla hyror!! Suck, suck, suck!!!
Och hur ska det bli i jul, hur ska jag har råd med julklappar?? Behöver typ 5000kr till det... Nån som vill skänka till de fattiga typ, eller nä just det så funkar det inte samhället!! Valde själv att säga upp min från tjänsten jag hade, och jag ångrar det inte en sekund, men om alla bara kunde samarbeta så hade allt fixat sig hyfsat snabbt och jag hade inte behövt ha alla dessa problemen (eller åtminstonde inte en del av dem)!!
Kunde det inte bara trillat in en miljon (1.000.000kr) gemon brevlådan?? Eller varför kunde jag inte vinna lite pengar på BingoLotten som jag blev "påtvingad" att köpa (för att stödja en väns förening...Vad gör man inte för vänner liksom?!)?? Eller varför kan det inte dyka upp ett perfekt, välbetalt jobb åt mig?? Ja, den tomma, dammiga spargrisen lär få eka inombords ett tag till... Frågan är bara hur länge??
Stackar, stackars mig... Hahahahahahaha... Lite självironi skadar inte, även om jag faktiskt tycker att det är lite, lite synd om mig!! *flin*
Jag tackar för att jag har min mamma, och Martin, som alltid ställer upp i vått och torrt!